Annons:

175 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015
Ett oerhört dystert och tungt år
IS-terrorism, inbördeskrig i Syrien och flyktingströmmar präglade 2015 som var ett oerhört dystert och tungt år. FN:s säkerhetsråd beslutade strax före jul enhälligt en färdplan för fred i Syrien. En tvistefråga lämnades öppen: ödet för diktatorn al-Assad. Fredssam- tal inleds enligt planen tidigt 2016. Varken de USA-ledda eller de ryska attackerna tycks ha ändrat förhållan- dena i IS-området tillräckligt. Kanske är FN-beslutet en ljusglimt, liksom tecken till dialog i Jemen och Libyen. Likaså klimatmötet och atom- avtalet med Iran, men året som helhet var dystert. Fortsättning på nästa sida
176 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 USA:s och Rysslands krig mot IS trapp- ades upp efter Parisdåden i november och attentatet mot ett ryskt passagerarplan. Följden av attackerna var oklara: Hur många civila dödades? Hur mycket infrastruktur förstördes? Hur många drevs på flykt? Och hur mycket påverkades IS? USA-alliansen oroades av att Ryssland med sina flygattacker - inledda på hösten - mer stärkte al-Assad än bekämpade IS. Väst måste nu ta med Ryssland i räkningen, trots västbojkott efter Krim-annektionen: En seger för Putin. Fortsättning på nästa sida
177 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 Terrorexperter såg IS som så upptaget med "statsbygge" att man inte angrep utomlands. Det visade sig helt fel. Bl. a. Frankrike, Ryssland och USA drabbades. Terrorn utgick från små grupper som mera inspirerats än styrts av IS. Det var nytt och skrämmande. Bombningar och antimuslimska yttringar var vad IS ville ha: Ge muslimer känslan att det förs ett korståg mot islam och att skapa konflikter i skrämda länder. Men bombangrepp löser inte krisen. Att militärt besegra IS i Irak och Syrien betyder troligen att man dyker upp på andra ställen. Fortsättning på nästa sida
178 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 Det behövs omfattande politiska, sociala och ekonomiska reformer av de drabbade samhällena. Det krävs långsiktiga lösningar - samtidigt som det finns en akut kris. Det gör alltsammans så svårt. Enligt FN slogs ett förfärligt rekord: Över 60 miljoner människor är på flykt. Hälften var barn. Flyktingfrågan vållade en klyfta mellan östliga och västliga länder i EU. Östliga länder avvisade EU:s flyktingkvoter. Vägran sågs som ett brott mot solidariteten inom EU: Om medlemmar drabbas av en kris ska man ställa upp. Fortsättning på nästa sida
179 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 Västliga politiker ville dra in bidrag till östländer som fått miljarder för samhällsuppbyggnad. Det kan ses som ännu ett steg på väg mot splittring. Nya gränsspärrar hotade ännu en hjärtefråga för EU: Fri rörlighet inom unionen. Sprickan var tydlig. Tysklands kansler Merkel gjorde att hennes parti framstod som splittrat då hon utan att se till EU-regler öppnade för strandade flyktingar i Ungern. Det sågs som starten för en ökad flykting- ström. Hon möttes dock av rekordjubel på sitt partis kongress i december. Men en mätning visar att ett höger- populistiskt parti nu har 10 procent, en ny utveckling. Fortsättning på nästa sida
180 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 EU tycktes uppdelat i en västlig grupp samt en östlig (Slovakien, Tjeckien, Ungern), på hösten förstärkt av valsegrande nationalister i Polen. Terror och flyktingkris stärkte invandrings- och EU-kritiska partier och attityder. Högerpopulistiska Marine Le Pens röstframgångar i fran- ska regionalval sågs som en stimulans även för liknande partier i Europa. EU blev utpressningsbart genom medgiv- anden till den allt mer diktatoriske turkiske presidenten Erdogan för att han skulle stoppa flyktingströmmen. Risken finns att EU tonar ner kritik mot hans politik. Fortsättning på nästa sida
181 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 Ett atomavtal med Iran medförde inte ökat samarbete Iran-USA, samtidigt som det al-Assad-lierade Iran behövs i samtal om Syrien. I USA påverkades presidentvalkampanjen av rädslan att de få flyktingar man tar in kan vara terrorister. Rädslan ansågs gynna populisten Donald Trump. Grannen Kanada under nyvalde Justin Trudeau agerade tvärtom. President Obama manade sitt folk till tålamod, alltså också att utstå nya IS-attacker. Det var mörka utsikter. Fortsättning på nästa sida
182 SVT Text Onsdag 30 dec 2015 Bo Inge Andersson om utrikesåret 2015 Samtidigt stod flyktingmottagare i väst inför uppgiften att integrera nyanlända och att skapa en värdig vardag för dem. Detta i länder som hittills ofta misslyckats med detta. Det var en utmaning för årtionden framåt. Bo Inge Andersson Utrikeskommentator Inrikes 101 Utrikes 104 Innehåll 700